Kategorier
Terapi

KBT – varför vi gör som vi gör – grundläggande förhållningssätt från kognitiv beteendeterapi

OM KURSEN

Hur kan man bli bättre på att bemöta människor i olika situationer för att skapa välmående arbetsplatser, minska negativ stress och generera goda möten?

Genom att ha grundläggande förståelse och förhållningssätt från KBT kan du som ledare eller medarbetare utvecklas i din roll och bli bättre på att förstå mänskligt beteende. Med denna insikt kan du i samspelet med andra påverka och främja psykisk hälsa och ett hållbart arbetsliv.

Du lär dig grunderna i KBT och får förståelse för dina egna och andras beteenden

Detta är kursen för dig som vill lära dig grunderna i KBT – om varför vi människor gör som vi gör. Du blir bättre rustad i din kommunikation och får förståelse för hur du samspelar med andra genom att använda de vanligaste KBT-teknikerna.

Dessutom lär du dig att kartlägga tankar, känslor och beteenden för att kunna bemöta, och motivera dig själv och den du möter till positiv beteendeförändring. Kursen är inte en terapiutbildning eller en kurs av behandlande karaktär. Meningen med kursen är att man ska kunna få en överblick över KBT som metod på ett pedagogiskt sätt oavsett yrkeskategori, vilket gör denna kurs unik.

Din kursledare Agnes Mellstrand är leg. psykolog med KBT-inriktning med lång erfarenhet av KBT-behandling. Hon handleder chefer och medarbetare som i sina arbeten försöker att förstå svåra situationer och kunder med hjälp av KBT. Under kursen varvar Agnes teori med fallexempel och praktiska övningar. Detta för att du som deltagare både ska få en verklighetstrogen inblick i hur KBT fungerar, samt användbara och relevanta verktyg till din yrkesvardag.

Genom att gå denna kurs utvecklas du i din yrkesroll och blir bättre på att förstå mänskligt beteende med hjälp av KBT.

#KBT #ledarskap #medarbetarskap #hållbartarbetsliv #beteendeförändring #kognitivbeteendeterapi #OBM #kompetensutveckling #agnesmellstrand

ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR/KURSER

DATUM

Kursen (2 dagar) ges vid ett tillfälle per termin i vackra lokaler på Djurgården i Stockholm. Vid detta tillfällen möter du deltagare från olika branscher med vilka du kan interagera och dela erfarenheter med. 2 dagar kl. 9-16 Stockholm, 19-20 mars, 2024

Pris: 13 900 kr exkl. moms (i priset ingår pdf-fil, fika på fm och em samt lunch). Anmälan görs i formuläret på https://kbtvarforvigorsomvigor.se/ eller på agnes@psykologalliansen.se

SKRÄDDARSY DIN KBT – VARFÖR VI GÖR SOM VI GÖR

Vill du att Agnes kommer till Er och föreläser? I de företagsinterna utbildningarna skräddarsyr Agnes kursen för just Er och utgår från de utmaningar ni ställs inför på er arbetsplats.  Kontakta Agnes i formuläret nedan.

BOKA kursen här på

https://kbtvarforvigorsomvigor.se/

Alternativet är att du kontaktar Agnes på agnes@psykologalliansen.se

Kategorier
Terapi

Nu börjar höstdepressionerna

Lite nere eller rent av deprimerad?
Oavsett vilket är det vanligt att måendet får sig en törn så här års, enligt Agnes Mellstrand, legitimerad psykolog.

https://www.mitti.se/nyheter/psykologen-nu-borjar-hostdepressionerna-6.26.176979.d3f78ccd91

– Av min erfarenhet är det just nu problemen börjar för många, säger hon.

Fenomenet är en följd av ljusets växlingar och därför särskilt utbrett på våra breddgrader.

Som alltid vid förändringar behöver människan anpassa sig, oavsett om det rör sig om ett nytt jobb eller en ny årstid. Och människor skiljer sig som bekant åt.

Därmed löper vissa högre risk än andra att må dåligt i höst- och vintermörkret. Man kan också känna sig nere utan att det rör sig om en psykiatrisk diagnos.

– De flesta människor får räkna med att någon gång bli nedstämda. Det tillhör ett normalt liv. Men när det gäller höstdepression blir det mycket mer, det påverkar ens funktion i vardagen, säger Agnes Mellstrand.

Fortsätt gå till jobbet
Att på egen hand vända en depression kan vara svårt. Om det blir för tufft för en ska man söka professionell hjälp.

Av min erfarenhet är det just nu problemen börjar för många.

För andra kan det hjälpa att aktivera sig med det man vet att man skulle kunna må bättre av. Det bör man göra även om man inte känner sig särskilt sugen. Aktivitet får en nämligen att ”vila” från sin depression, säger Mellstrand.

Därför ska man också fortsätta gå till jobbet.

– Det är viktigt att få vara med och bli inkluderad, men också att arbetsgivaren inte lägger värsta stressiga projekten på en just då.

Har det blivit vanligare att folk mår sämre så här års?

– Utifrån vad jag ser är inte det här kopplat till att vi skulle leva i en tuffare tid, utan ganska tidlöst.

Tips för dig som mår sämre i höst

  • Ha en handlingsplan redo med saker du vet att du mår bra av att göra.
  • Se till att vistas utomhus under dygnets ljusa timmar.
  • Rutiner är a och o. Ska du till exempel kolla på en tv-serie, bestäm dig i förväg för hur många avsnitt, så att du inte fastnar framför tv:n.
  • Prata med din omgivning. Be dem att peppa dig nästa gång de märker att du drar dig undan, och att inte ge sig om du stretar emot.
  • Utforska saker som får dig att må bra. Det måste inte alltid vara yoga eller liknande, utan kan lika gärna handla om att gå på jazzkonsert en gång i veckan.

Källa: Agnes Mellstrand

KURS: https://psykiatriforickepsykiatriker.se/

#psykiatriförickepsykiatriker #depression #höst #psykiskhälsa #psykiskohälsa

ALEXANDER
KURONEN
alexander.kuronen@mitti.se
08-550 550 70

Kategorier
Terapi

Psykiatri för icke-psykiatriker, kursen

Så bemöter du personer med psykisk ohälsa

Psykiatri för icke-psykiatriker är kursen för dig som möter personer i kris, med ett psykiskt lidande eller som lider av psykiatriska sjukdomar. Målet med kursen är att du ska få kunskap om de vanligaste psykiatriska diagnoserna och få förhållningssätt som hjälper dig till ett hållbart bemötande samt till hur du tar hand om dig själv för att hjälpa andra på bästa möjliga sätt.

Ta nu den exklusiva möjligheten att boka in dig och dina kollegor på mina öppna kurser den 6-7 februari eller den 21-22 maj. Kurserna kommer äga rum i vackra lokaler på Djurgården i Stockholm. Boken Psykiatri för icke-psykiatriker – om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden (Gothia Kompetens, 2022) ingår i priset, likaså goda fikor och lunch. Du kan också boka företagsinterna varianter av kursen. Hör bara av dig.

Se mer information och länk till anmälan här:

https://psykiatriforickepsykiatriker.se/

Kontakt: agnes@psykologalliansen.se

tel. nr 070 407 19 49

KURSINNEHÅLL

 

Bemöter du människor med psykiatrisk problematik av olika slag? Detta ställer höga krav på dig att kunna hantera svåra situationer och samtal professionellt med ett gott bemötande. 

Utbildningen riktar sig till dig som i arbetet på olika sätt möter människor med psykiatrisk problematik av olika slag. Du kommer att få grundläggande kunskap om de vanligaste psykiska sjukdomarna och förhållningssätt kring hållbart bemötande. Agnes tar upp fallexempel och frågeställningar utifrån era utmaningar.

Syftet med kursen är att du ska bli tryggare med hjälp av kunskap, diskussion och reflektion.

Kursen genomsyras av en positiv människosyn, moderna perspektiv och förhållningssätt,  och öppenhet som bjuder in till reflektion och diskussion. Agnes Mellstrand är en erfaren handledare och föreläsare och har levererat kursen i många år i hela Sverige med bästa betyg från nöjda deltagare. 

Utbildningsinnehåll

Introduktion till psykisk hälsa och ohälsa
  • Koll på begreppen
  • Varför diagnos?  Om att ställa diagnos och diagnossystem.
  • Stress- och sårbarhetsmodellen
  • Krav-, kontroll- och stödmodellen 
Kunskap om de vanligaste psykiatriska tillstånden – beskrivning, bemötande och förhållningssätt
Exempel:
  • Ångesttillstånd (paniksyndrom, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom m fl).
  • Depression
  • Utmattningssyndrom
  • Bipolär sjukdom
  • Ätstörningar
  •  Självskadebeteende
  • Psykostillstånd och schizofreni
  • Personlighetsstörningar t ex emotionell instabil personlighetsstörning 
  • Neuropsykiatriska funktionshinder t ex ADHD, autismspektrumtillstånd. 
Om bemötande och självreflektion med förhållningssätt från KBT, ACT och CFT.
  • Så bemöter du personer med suicidalt beteende.
  • ABC – analys som verktyg
  • De tre känsloregleringssystemen: hotsystemet, drivsystemet och trygghetssystemet
  • Reflektion kring egenmaktsperspektivet
  • Konkreta bemötandeverktyg
  • Stresshanteringsverktyg och hjälp till känsloreglering för ett hållbart bemötande.
  • Fokusövningar och verktyg för reglering av tankar, känslor och kropp. 

PSYKIATRI FÖR ICKE-PSYKIATRIKER

DATUM Stockholm: 6-7 FEBRUARI, 2024 ELLER 21-22 MAJ, 2024

Kontakt: 070 407 19 49

agnes@psykologalliansen.se

#psykiatriförickepsykiatriker #kompetensutveckling #bemötande #psykiskohälsa #psykiskhälsa #kurs #utbildning #trygghet #hållbartbemötande #folkbildning #psykologalliansen #agnesmellstrand #powerpsychology

Kategorier
Terapi

Barn och ungdomar i sorg

Ett tema som ligger mig så varmt om hjärtat. I detta avsnitt av podden ”Var god sörj” pratar jag och Manda Ersgård om bemötande av barn och ungdomar i sorg. Själv minns jag att ingen i min omgivning pratade med mig när min pappa dog när jag var liten. Omgivningen förutsatte på den tiden att barn inte förstod eller att de inte sörjde. De fick ibland inte ens följa med på begravningar. Så är det inte längre. Barn går in och ut ur sorgen på ett randigt sätt. Barn sörjer. Barn bör inkluderas så mycket som möjligt i gemenskapen för att få sörja både enskilt och tillsammans.

#vargodsörj #barn #ungdomar #sorg #randigt #bemötande #undvikande #stöd #samtal #omsorgscirkel #omsorgsklimat #podd #kris #psykologi #straydogstudios

Kategorier
Terapi

Psykiatri för icke-psykiatriker,betyg 5 av 5: ”min go-to bok på jobbet och i skolan”, ”värme och medmänsklighet”

#psykiatriförickepsykiatriker #recension #gothiakompetens #kompetens #samtal #utbildning #kliniskpsykologi #KBT #ACT #CFT #MI

Kategorier
Terapi

Psykiatri för icke-psykiatriker – nu kurslitteratur i Klinisk psykolog på Mittuniversitet

Klinisk psykologi var mitt favoritämne förstås på Psykologlinjen och jag läste även Klinisk psykologi innan dess som fristående kurs. Och nu är min bok ”obligatorisk litteratur” på distanskursen Klinisk psykologi på Mittuniversitet. Vad glad jag blir!

#psykiatriförickepsykiatriker #gothiakompetens #kliniskpsykologi #mittuniversistetet #kurs

Kategorier
Terapi

Om alzheimers sjukdom, en utdragen sorg där cirkeln sakta sluts

Min mamma som själv jobbade som demenssjuksköterska på ett demensboende drabbades av Alzheimers sjukdom och bor nu på ett boende där två av hennes sjuksköterskekollegor arbetar. Min pappa dog bara 44 år gammal i magcancer när jag var fyra-fem år gammal. I detta avsnitt varvar jag tankar och känslor med kunskap i vad som för mig på ett personligt plan blev ett mycket viktigt samtal med Manda Ersgård om att ha varit ett barn i sorg, och att befinna sig i en utdragen pågående sorgeprocess.

#vargodsörj #alzheimerssjukdom #omsorg #bemötande #cancer #fuckcancer #barnisorg #podd #straydogstudios

Kategorier
Terapi

Är jag sjuk? Om hälsoångest

Jag gästar podden ”Är jag sjuk” med underbara trion doktor Jesper Sahlén, Emelie Uggla och Nisse Hallberg. Vi pratar om hälsoångest och jag berättar om försäkringsbeteenden, säkerhetsbeteenden och undvikande beteenden. Tänk så kul det är med kunskap och öppenhet. Älskar denna podd!

Nisse Hallberg, Jesper Sahlén, Emelie Uggla och jag.

Kategorier
Terapi

Konsten att må bättre

Nu finns boken ”Konsten att må bättre” på svenska av Matilda Heindow som har det underbara kontot crazyheadcomics på Instagram. Jag fick det roliga uppdraget av Bonniers att faktagranska boken för Sveriges marknad. Det har varit ett så uppfriskande uppdrag. Jag kan verkligen rekommendera Matildas bok som förenar psykologi, självhjälp och copingstrategier på ett pedagogiskt sätt med de bästa illustrationerna.

Matilda Heindow hälsar på mig på mottagningen och får ett ex av Psykiatri för icke-psykiatriker.

#konstenattmåbättre #matildaheindow #bonniersfakta #crazyheadcomics #psykologi #copingstrategier #självvård #psykiskhälsa #psykiskohälsa #bok #psykiatriförickepsykiatriker #bonniers #hälsoförläggaren

Kategorier
Terapi

Omtanke

Viktigt att veta om om psykisk ohälsa (omtanke.today)

Viktigt att veta om om psykisk ohälsa

Viktigt att veta om om psykisk ohälsaAgnes Mellstrand är aktuell med boken ”Psykiatri för icke-psykiatriker”, Gothia Kompetens. Foto: Marcus Gustafsson 

Du som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg möter ofta hjälpsökande människor som har det svårt. Agnes Mellstrand, psykolog, vill stärka dig som hjälpare i att skapa goda möten och orka hålla tuffa samtal. Bemötandet är extra viktigt för den som lider av psykisk ohälsa.

Som professionell har du ett stort ansvar i mötet med människor som har en psykiatrisk problematik. En ökad kunskap om psykiatriska tillstånd gör att du blir tryggare i mötet med personen och denne får ett större förtroende för dig.

Agnes Mellstrand är praktiserande psykolog och föreläsare. Hennes kurs ”Psykiatri för icke-psykiatriker” har nu blivit bok.

– Alla kan relatera till olika former av psykisk ohälsa. Både privat, att själv eller någon närstående har drabbats, och i sin yrkesroll. Du träffar säkert ofta klienter eller omsorgstagare med psykiskt lidande i någon form. Ofta reagerar vi instinktivt med värme och omsorg när vi möter någon som har det svårt. Jag har stor respekt för alla inom socialt arbete som tar alla de här tuffa samtalen. Jag vill stärka upp er så att ni får mer kraft att orka hålla dessa goda möten, säger hon.

Boken beskriver ett hållbart bemötande och praktiska reflektionsverktyg att ha med sig. Dessutom presenteras en översikt av de vanligaste psykiatriska tillstånden, diagnoserna och bemötande som är kopplade till dessa.

– Ett bra bemötande gör stor skillnad. Att så ett frö till att skapa en allians är en bra början. Allians är ett bra ord, det visar att man har ett samarbete. Sedan behövs också en metod, men är bemötandet negativt och avståndstagande så når man aldrig ända fram med bara metod. Särskilt vid samsjuklighet behöver personen någon som tror på den.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är det många som vet vad det är, men enligt Agnes pratar vi ändå ganska lite om PTSD. En traumatisk händelse som upplevs som livshotande skapar ett lidande hos personen en tid efter att händelsen har ägt rum om det rör sig om PTSD.

Kriget i Ukraina kan återuppväcka trauman 

– Direkt efter omvälvande livshändelser och ett trauma är vi ofta upptagna med att sköta praktiska saker, som till exempel att hitta ett boende om du har flytt från kriget. När allt har lugnat ner sig kan symptomen på PTSD komma upp. Det som händer i Ukraina just nu kan även återuppväcka tidigare trauman hos andra som har drabbats av liknande händelser, säger Agnes.

Alla som har utsatts för trauman får inte PTSD, men det kan också ta lång tid innan det bryter ut och då kan det vara svårt att förstå orsaken. Att till exempel våldtäkten för flera år sedan gör att personen nu har fått ångest, sömnsvårigheter eller utmattning.

Det behöver inte vara liknande upplevelser som triggar igång symptomen. En separation eller andra svåra livskriser kan helt plötsligt ge reaktioner som rädsla, stark ångest, ilska mot sig själv och omvärlden, flashbacks, skuld, skam och depressiva symptom. Tilliten och tryggheten är skadad och man har återigen tappat känslan av kontroll.

– Det är viktigt att en person med PTSD får rätt psykologisk hjälp, så du ska inte direkt uppmuntra personen att berätta detaljerat om traumat om du inte är utbildad att ta hand om de reaktioner som kan komma då. Men du ska inte vara rädd för att lyssna till och prata om det, vill personen prata om ett trauma är det bara bra att finnas där och lyssna. Man brukar tala om traumamedvetet bemötande och det är något vi behöver ha koll på. Det handlar om att tillgodose personens behov av trygghet, goda relationer och hjälp att hantera svåra känslor.

Mycket sker naturligt genom att man bara visar att man finns där och kan lyssna, att man inte är undvikande. Men det är också en naturlig reaktion att undvika sådant som känns obehagligt. Det kan också kännas obekvämt för personen att förknippas med sitt trauma. Men det är viktigt att inte backa för dessa naturliga undvikandeimpulser.

– Ju svårare problemet är desto svårare är det för båda parter att ta emot och att ge omsorg. Och man behöver inte kunna lösa problemet. Du kanske undrar hur du ska kunna hjälpa. Men du kan göra mycket bara genom att visa att du finns där, säger Agnes.

Ångest vanligt i många psykiatriska tillstånd

Ångest är vanligt förekommande i många psykiatriska tillstånd. Ofta kan ångest vara kopplat till trauman.

– Det är bra att förstå ångestens funktion. Vi kan känna oro och rädsla inför saker, vilket får vår hjärna att reagera som om det är ett överhängande hot. Vi reagerar genom kamp eller flykt. Det gör det svårt att till exempel söka jobb eller utmana sig själv. Då kan man behöva stöttning och motivation.

Depression är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Var femte svensk har fått diagnosen minst en gång.

– Det är en folksjukdom, där kvinnor drabbas oftare än män. Det finns många olika typer av depression, till exempel årstidsbunden depression. Vi delar in egentlig depression i mild, måttlig eller svår.

En negativ spiral av depression

Personen kan hamna i en depressionsspiral där en händelse utlöser negativa tankar och känslor som gör att personen förlorar energi, inte har lust med någonting och sover dåligt. Det gör att personen blir passiv och slutar med aktiviteter, slutar träffa vänner, vilket i sin tur gör att personen får ett minskat socialt liv och det går vidare runt i en ond cirkel.

Att känna sig deppig ibland är en naturlig del av livet, men det som är utmärkande för en depression är att den är djupare och varar längre.

– Förluster, separationer och långvarig stress kan bidra till att man utvecklar en depression. Men det kan också vara flera större livsförändringar som att man har gift sig, åkt på smekmånad och fått ett nytt jobb.

Personen tappar intresset och engagemanget för saker som de tidigare gillade och känner ofta en uppgivenhet och meningslöshet i tillvaron.

– Genom ditt bemötande kan du förmedla hopp att det finns hjälp att få och även hjälpa till att hitta sätt att bryta den negativa spiralen. Med små steg kan man närma sig vissa aktiviteter igen.

Enligt Agnes Mellstrand går depression ned i åldrarna. Det hårda klimatet som råder på sociala medier och minskad fysisk aktivitet bidrar inte till att förbättra situationen. Unga har större press från fler håll idag och många drabbas av prestationsångest. Då är det lätt att hamna i en negativ spiral.

Den vanligaste behandlingen mot depression är en kombination av läkemedel och kognitiv beteendeterapi, KBT, med fokus på att förändra tankar, känslor och beteenden.

Långvarig stress, förändringar och ständiga anpassningar kan ge depression, ångesttillstånd, beroende, smärta och hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan också leda till utmattningssyndrom vid bristande återhämtning.

Det ökar risken för utmattning

Höga yttre krav i kombination med höga inre krav och perfektionism ökar risken, liksom hög känsla av arbetsmoral, ansvar och svårighet att sätta gränser. Exempel på långvarig stress kan också vara att ha levt i en otrygg, destruktiv relation eller att kämpa för ett barn med NPF.

– Inom socialt arbete och omsorg syns en ökad risk för utmattning. Man kan känna att man inte räcker till. Därför är det lika viktigt att ta han om sig själv för att hålla i längden.

Den som är utmattad har viljan att göra saker, men man orkar inte. Personen kan också uppleva en rastlöshet och att man har svårt att varva ned trots att man är har en stark fysisk och mental trötthet.

Boken tar också upp suicidalt beteende, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), ångestrelaterade diagnoser som specifik fobi, social fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom (OCD), generaliserat ångestsyndrom (GAD). Boken tar också upp NPF.

– I mitt arbete som psykolog märker jag hur anhöriga kämpar och ibland har de blivit bemötta på ett sätt som gör det svårare att mäkta med. Jag har också erfarenhet bland annat som anhörig då min mamma har Alzheimers sjukdom. Hon har själv arbetat som demenssjuksköterska, något som hon verkligen brann för. Jag brukar ofta ta exempel från äldrevården när jag är ute och föreläser, för där upplever jag att mycket kan bli bättre. Till exempel genom funktionsanalyser, stöd och lugnande bemötande i stället för att fokus främst ligger på medicinering. Ofta kan en omsorgstagare till exempel få en stämpel att vara aggressiv, när det är demenssjukdomen som gör att det är svårt att i vissa situationer reglera ilska och uttrycka sina behov.

Likaväl som negativa bemötanden ger uppgivenhet så upplever hon att bra bemötande ger styrka.

– Rätt var det är så kommer det där varma och fina bemötandet som gör att tilliten återställs och man orkar fortsätta, avslutar Agnes Mellastrand.

Psykiatriska diagnoser och tillstånd

Paniksyndrom

Återkommande panikattacker och rädsla för nya panikattacker.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Osäkerhet, ängslighet, ambivalens, otrygghet och svårigheter att slappna av större delen av tiden. Generellt katastroftänkande som inkräktar på vardagen.

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångstankar och tvångshandlingar som gör att vardagen begränsas och tar mycket tid och energi.

Specifika fobier

Rädslor kopplade till ett särskilt objekt som är så starka att de påverkar vardagen.

Social fobi

Bävar inför sociala situationer där negativa tankar om sig själv gör att det vardagliga livet påverkas och begränsas.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

En traumatisk händelse som har upplevts som hotande fortsätter att påverka personen. Traumat återupplevs genom till exempel minnesbilder och mardrömmar.

Utmattningssyndrom

Långvarig överbelastning och stress med bristande återhämtning har gett en påtaglig energibrist, kognitiv funktionsnedsättning och enorm trötthet.

Depression

Djup nedstämdhet med inslag av ångest och grubblerier som gör att personen blir håglös och uppgiven. Delas in i mild, måttlig och svår. Självmordstankar kan förekomma.

Bipolär sjukdom

När personens stämningsläge exempelvis förändras mellan sänkt stämningsläge (depression) och förhöjt (mani eller hypomani). Intensiteten är väldigt hög under en mani och kan stegras till att personen tappar kontrollen. Vid depressionsfasen är självmordsrisken hög. Det förekommer olika typer av bipolär sjukdom.

Schizofreni

Förändrad verklighetsuppfattning med återkommande svåra och långvariga episoder av hallucinationer/vanföreställningar.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

Utmärkande är instabila relationer, instabil självbild, impulsivitet samt ofta starka känslomässiga svängningar. Återkommande självskadebeteenden eller självmordsförsök.

Jenny Fors 17 Okt 2022